Borrgårdens Historia

Med början 1850 byggde trävaruhandlare Karl Petter Sundvalsson vanligen kallad Patron med stort P, Borrgården. Sundvalsson, anlitade dalkarlar som timmermän och byggarbetare. Sundvalsson sålde Borrgården till trävaruhandlare Isak Nilsson-Igglund, sonen Nils blev nästa ägare av Borrgården. 

På den tiden var Borrgården ett centrum för socialgrupp ett i bygden. Här hölls fester och baler vid födelsedagar och andra högtider.  

Musikrummet med sina fyra medaljonger i taket, med porträtt av musikens mästare är nu vår matsal. Matsalen var då i blomsterrummet.

Borrgården var ett stort jordbruk med tidvis många anställda. Förutom huvudbyggnaden fanns ytterligare tre bostadshus. I ett hus nära vägen bodde kusken, ett av de andra husen är vårt annex som då var i ett plan.  

Under Nils Igglunds tid, han avled 1940, såldes jordbruket söder om vägen, men Borrgården blev kvar i Igglunds ägo till 1946. 

Anna Igglund sålde Borrgården till Elna Gabrielsson som under några år drev pensionat och turisthotell. Annexet brann 1948 – en katastrof. Annexet var ett ekonomiutrymme, fyllt av varor som pensionatet behövde inför en fullbokad midsommarhelg. Annexet byggdes upp igen, men då i två plan. 

Elna Gabrielsson drev pensionat Borrgården till dess att en försäkringssstiftelse ”Gävle – Dala konvalecentvård” övertog gården. Den 1 april 1981 blev Borrgården Gävleborgs läns landstings första konvalecenthem och drevs av landstinget fram till den 1 januari 1995, då verksamheten lades ner och Ljusdals kommun tog över ägandet.

2003 köptes Borrgården av familjerna Andersson, Halvarsson, Harrysson-Smith och Wredling, det bedrivs nu Vandrarhemsverksamhet på Borrgården.